När då då: regler och så spelar du frågespelet

När då då är ett av Sveriges mest älskade sällskapsspel och har behållit sin popularitet i årtionden. Till skillnad från spel som bygger på snabba reflexer eller djup strategi vilar När då då på något mer mänskligt: vårt kollektiva minne och vår uppfattning om tid.

Det fungerar lika bra på en lugn familjekväll som på en livlig middag, kräver inga förkunskaper och är snabbt att lära. Här går vi igenom vad spelet är, hur en tur går till och hur du vinner.

Vad är När då då?

När då då är ett fråge- och resonemangsspel där spelarna ska placera olika händelser i rätt tidsordning. Händelserna kan vara historiska, kulturella, tekniska eller vardagsnära, och delas in i kategorierna händelser, personer, platser och prylar.

Det fina är att du inte behöver kunna exakta årtal. Det räcker att avgöra om något hände före eller efter de kort du redan har – till exempel: började Marabou tillverka tuggummit Toy före eller efter Ingemar Stenmarks första världscupseger? Spelet ges ut av Kärnan (Egmont Kärnan) och innehåller bland annat 548 frågekort, åtta tidslås (spelplaner) och en färgtärning.

Så spelar du

Varje spelare bygger sin egen tidslinje. I början är den nästan tom, men allteftersom fler kort placeras växer den – och varje nytt kort blir svårare att pricka in, eftersom det måste passa mellan allt fler fasta referenspunkter.

Chansa eller säkra – spelets kärna

Det som gör När då då spännande är avvägningen mellan att chansa och att spela säkert. Placerar du ett kort rätt får du fortsätta ta nya och bygga vidare – men slår du fel på ett kort förlorar du alla kort du vunnit den rundan som du inte hunnit säkra.

När som helst kan du välja att ”låsa” dina kort: du slutar ta nya och lägger de vunna korten säkert under din tidslinje. De är då dina för gott. Ska du nöja dig med ett säkert kort, eller jaga flera och riskera allt? Den som först säkrar tio kort vinner.

Varför spelet fungerar så bra

När då då är inkluderande och lätt att förstå, och belönar inte exakt kunskap utan förmågan att resonera och minnas sammanhang. Det gör att alla kan delta på lika villkor – barn som vuxna, historieintresserade som inte.

Spelet blottlägger också något om hur minnet fungerar: vi minns ofta inte när något hände, utan hur det kändes eller var i livet vi befann oss. Det skapar både diskussioner och skratt när minnena visar sig slå fel. Den enda egentliga begränsningen är att spelet lever på att gruppen vill prata och resonera – sitter alla tysta tappar det sin gnista.

Versioner

När då då finns i flera officiella utgåvor:

• Original: grundversionen med breda, allmänbildande frågor.
• Pocket/rese: en kompakt version med färre kort, bra att ta med.
• Junior: anpassad för barn, med enklare och mer nutida händelser.
• Temautgåvor: versioner med fokus på till exempel sport eller populärkultur.

Ordlista

• Tidslinje: Raden av kort framför dig, ordnade efter tid.
• Tidslås: Spelplanen där du bygger din tidslinje.
• Låsa: Att säkra vunna kort så att de inte kan förloras.
• Färgtärning: Tärningen vars färg avgör kategori.

Vanliga frågor och svar

Finns När då då på engelska?

Det finns engelska spel som bygger på samma idé – att placera händelser i rätt tidsordning – till exempel spelserien Timeline. Upplägget är detsamma, men frågorna är anpassade för en internationell publik.

Fungerar När då då som quiz?

Ja. En spelledare kan läsa upp händelser och låta deltagarna gissa eller rangordna dem i tidsföljd. Det passar bra för fest, after work, skola eller familjekväll.

Vad är de grundläggande spelreglerna?

Du drar kort och placerar händelserna i rätt ordning på din tidslinje. Rätt placering får du behålla; fel innebär att du förlorar rundans osäkrade kort. Den som först säkrar tio kort vinner. Du behöver inte kunna exakta årtal – bara den relativa ordningen.

Hur många kan spela?

Spelet är för 2–8 spelare och rekommenderas från omkring 15 år. Spelar man i lag går det bra att inkludera yngre deltagare.

Måste man vara duktig på historia?

Nej. Poängen är att resonera sig fram, inte att kunna årtal utantill. Ofta räcker det att veta ungefär vilken epok något hör hemma i.